Staffan Berglund, med dr, Institutionen för Klinisk Vetenskap, Pediatrik, Umeå Universitet

Erhöll forskningsanslag för projektet:

Erhöll forskningsanslag i december 2012 för projektet
Kan tidigt järntillskott förebygga neuropsykologiska problem i skolåldern hos barn med låg födelsevikt?
Studiens hypotes är att järnbrist hos barn med marginellt låg födelsevikt kan bidra till att dessa barn har ökad risk att drabbas av intellektuella och beteendemässiga problem senare i livet. Är det så kan det kanske enkelt förebyggas med järntillskott. Studien kommer att ha direkt betydelse för svenska och internationella rekommendationer för nutrition av barnen. 
Vart tjugonde svenskt barn föds med låg födelsevikt. 3 000 av dessa barn är bara ”lite små” (marginellt lågviktiga). Vi vet inte tillräcklig om hur det går för dessa barn och vilka särskilda behov de har. Senare forskning har dock visat att de kan drabbas av ökad ohälsa, till exempel beteendeproblem. 
I vår studie har vi följt en stor grupp barn med marginellt låg födelsevikt sedan födseln. 285 barn rekryterades under åren 2004 till 2007 till studien. De är nu i skolåldern. Vi undersöker hur barnen mår, vilka problem de har och hur de växer och utvecklas intellektuellt. Men framför allt undersöker vi om barnen har dragit nytta av det järntillskott de fått under sina första levnadsmånader. 
Det har länge varit känt att lågviktiga barn kan behöva extra järn.  Om det gäller också marginellt lågviktiga har varit oklart. Den långsiktiga effekten av att ge järntillskott har dessutom aldrig undersökts. Vi vet nu från vår första utvärdering att de marginellt lågviktiga HAR ökad risk för järnbrist. Vad vi fortfarande inte vet är vad det får för konsekvenser

Kan tidigt järntillskott förebygga neuropsykologiska problem i skolåldern hos barn med låg födelsevikt?

Studiens hypotes är att järnbrist hos barn med marginellt låg födelsevikt kan bidra till att dessa barn har ökad risk att drabbas av intellektuella och beteendemässiga problem senare i livet. Är det så kan det kanske enkelt förebyggas med järntillskott. Studien kommer att ha direkt betydelse för svenska och internationella rekommendationer för nutrition av barnen.

Vart tjugonde svenskt barn föds med låg födelsevikt. 3 000 av dessa barn är bara ”lite små” (marginellt lågviktiga). Vi vet inte tillräcklig om hur det går för dessa barn och vilka särskilda behov de har. Senare forskning har dock visat att de kan drabbas av ökad ohälsa, till exempel beteendeproblem. 

I vår studie har vi följt en stor grupp barn med marginellt låg födelsevikt sedan födseln. 285 barn rekryterades under åren 2004 till 2007 till studien. De är nu i skolåldern. Vi undersöker hur barnen mår, vilka problem de har och hur de växer och utvecklas intellektuellt. Men framför allt undersöker vi om barnen har dragit nytta av det järntillskott de fått under sina första levnadsmånader.

Det har länge varit känt att lågviktiga barn kan behöva extra järn.  Om det gäller också marginellt lågviktiga har varit oklart. Den långsiktiga effekten av att ge järntillskott har dessutom aldrig undersökts. Vi vet nu från vår första utvärdering att de marginellt lågviktiga HAR ökad risk för järnbrist. Vad vi fortfarande inte vet är vad det får för konsekvenser.